Svensk ordbok 2009, webbversion

purita´n substantiv ~en ~er pur·it·an·en●(över­drivet) ivrig an­hängare av ren­levnad och enkla seder psykol.yrk.puritanens kärva sannings­krav○urspr. om sträng an­hängare av kalvinismen i Eng­land, särsk. på 1600-taletmånga puritaner ut­vandrade till Amerikasedan 1855av eng. puritan med samma betydelse; till lat. pu´rus ’ren’; jfr pur