Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
pung·en●hopsnörbar (textil)påse för förvaring
särsk. av mynt
mest histor.ekon.hush.hagelpungpenningpungtobakspung○ofta mer el. mindre bildligthon fick sina föräldrar att lätta på pungen och bekosta resan○äv. om liknande hudpåse, särsk. om den del av en mans könsorgan som innehåller testiklarna men äv. allmännarepungbråckpungdjurkängurupungsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelserfornsv. punger; av omdiskuterat urspr.