Svensk ordbok 2009, webbversion
punch
[pan´(t)ç]
substantiv,
ingen böjning, n-genus
●slagkraft (i boxning)
sport.○äv.(boxnings)slag
av viss typ
hans fruktade punchsedan 1921av eng. punch med samma betydelse, till punch ’sticka; slå (med knytnäven)’