Svensk ordbok 2009, webbversion

pul`pa substantiv ~n pulpor pulp·an●mjuk, cell- och kärlrik vävnad in­uti organ särsk. tand el. mjälte anat.med.zool.pulpahålatandpulpa○äv.foder som består av potatisrester från fram­ställning av potatis­mjöl och stärkelse sedan 1780 (om saftiga delar av växter)av lat. pul´pa ’(frukt)kött’