Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
prål·ar●vara grann och lysande
ibl. medvetet (skrytsamt)
NollJFRcohyponymkråma sigcohyponymståtacohyponymsvassa
påfågeln prålade i solskenethon tyckte om att pråla med smycken och dyra pälsar○äv. bildligtbriljera
han prålade med sina språkkunskaperpråla (med ngt)sedan 1536av lågty. pralen ’skryta; pråla’; trol. av ljudhärmande urspr.
Subst.:vbid1-288466prålande;
prål