Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n prästkragar
präst|krag·en1krage som tillhör en prästs ämbetsdräkt
ofta vit men ibl. äv. svart
kläd.relig.sedan 16302en ört som på hög stjälk bär en ensam korg med vita kantblommor och gula diskblommor
(förr) vanlig på ängar och vägrenar
bot.barnen plockade prästkragar till midsommarstångens kransarblommande blåklintar, hundlokor och prästkragar○äv. om närbesläktade (odlade) arterjätteprästkragesedan 1683