Svensk ordbok 2009, webbversion
prytt`el
substantiv ~n pryttlar
pryttl·ar●sak
vard.Nollkällaren var fylld av olika pryttlar som reservdelar och verktygsedan 1912ur sv. hantverkarspråk prittlar, pretlar ’skomakarverktyg’; trol. besl. med sv. dial. preta ’sticka’