Svensk ordbok 2009, webbversion

prytt`el substantiv ~n pryttlar pryttl·ar●sak vard.Nollkällaren var fylld av o­lika pryttlar som reserv­delar och verk­tygsedan 1912ur sv. hantverkarspråk prittlar, pretlar ’skomakarverktyg’; trol. besl. med sv. dial. preta ’sticka’