Svensk ordbok 2009, webbversion

prunk`a verb ~de ~t prunk·ar●ofta pres. part. vara grann och lysande särsk. genom vackra, klara färger och ymnighet färg.i träd­gården prunkade rosorna i vitt, rött och gultprunka (av ngt)sedan 1672av lågty., ty. prunken med samma betydelse; trol. av ljud­symboliskt urspr. Subst.:vbid1-288323prunkande; prunk