Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
prunk·ar●ofta pres. part.
vara grann och lysande
särsk. genom vackra, klara färger och ymnighet
färg.i trädgården prunkade rosorna i vitt, rött och gultprunka (av ngt)sedan 1672av lågty., ty. prunken med samma betydelse; trol. av ljudsymboliskt urspr.
Subst.:vbid1-288323prunkande;
prunk