Svensk ordbok 2009, webbversion

pro`vare substantiv ~n äv. vard. provarn, plur. ~, best. plur. provarna prov·ar·en●vanligen i sammansättn. person som provar ngt yrk.bilprovarevinprovare○äv. om före­mål som man provar ngt medalkoholprovaresedan 1640