Svensk ordbok 2009, webbversion
[-kål´]
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
proto·koll·et1(formellt avfattad) redogörelse för vad som förekommit och beslutats vid sammanträde eller annan förrättning
bok.samh.protokollföraprotokollsutdragbesiktningsprotokollbeslutsprotokolldiskussionsprotokollmötesprotokollföra protokollskriva protokollNN:s särskilda yttrande togs till protokolletprotokollet justerades omedelbartordföranden skrev under protokollet○ibl. med tonvikt på (lägre grad av) formalitet e.d. (särsk. i ett negerat uttryck)utanför protokollet meddelade ordföranden, att den frånvarande NN funderade på att lämna sitt uppdragett protokoll (över ngt/SATS)en plump i protokolletse2plump
sedan 1602urspr. av grek. protok´ollon ’första bladet i en papyrusrulle’, till proto- och grek. koll´a ’lim’
2vanligen best. f.
avdelning inom utrikesdepartement som handhar introduktion av främmande sändebud
dipl.protokollchefav protokollet utfärdade regler för statsbesök○äv. om former för umgänge med främmande sändebud o.d.följa protokolletsedan 1944