Svensk ordbok 2009, webbversion

protek`tor substantiv ~n ~er [-o´rer] pro·tekt·or·er●högste styres­man eller beskyddare nästan endast vid (förskönande) beskrivning av äldre el. icke-svenska förh.samh.sociol.yrk.den nazistiske protektorn för Böhmen-Mähren, Reinhard Heydrich(ngts) protektor, protektor (för ngt)sedan 1554av lat. protec´tor med samma betydelse; till protegera