Svensk ordbok 2009, webbversion
prorogation
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
pro·rog·at·ion·en●avtal om att en tvist ska tas upp vid viss domstol
jur.samh.en prorogation (av ngt)sedan 1901av lat. proroga´tio med samma betydelse, till proroga´re ’fråga offentligt’