Svensk ordbok 2009, webbversion
[-tsi´a]
substantiv ~n profetior
pro·feti·an●(religiös) förutsägelse
åld.komm.relig.JFRcohyponymspådom
ha profetians gåva○numera ofta om förutsägelse i allmänhetdomedagsprofetiaväderprofetiaen profetia (om ngt/SATS)en självuppfyllande profetiaen förutsägelse som slår in (delvis) just därför att ngn (inflytelserik person) uttalar den
om man är inställd på att man inte kommer att lyckas är risken stor att det blir en självuppfyllande profetia
sedan 1526av grek. prophetei´a; till profet