Svensk ordbok 2009, webbversion

profetia [-tsi´a] substantiv ~n profetior pro·feti·an●(religiös) förut­sägelse åld.komm.relig.JFRcohyponymspådom ha profetians gåva○nu­mera ofta om förut­sägelse i all­mänhetdomedagsprofetiaväderprofetiaen profetia (om ngt/SATS)en självuppfyllande profetiaen förut­sägelse som slår in (delvis) just där­för att ngn (inflytelse­rik person) ut­talar den​ om man är in­ställd på att man inte kommer att lyckas är risken stor att det blir en själv­uppfyllande profetia sedan 1526av grek. prophetei´a; till profet