Svensk ordbok 2009, webbversion

proble`mbarn substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en pro·blem|­barn·et●barn med beteende­störningar som gör det svårt att upp­fostra psykol.yrk.klassens problembarn○äv. bildligtvarven, den svenska industrins problembarn i slutet av 1900-taletsedan 1931jfr ty. Problemkind; efter eng. problem child med samma betydelse