Svensk ordbok 2009, webbversion

priva`tperson substantiv ~en ~er priv·at|­pers·on·en●person så­dan han/hon fram­träder i mer informella samman­hang t.ex. i hemmet el. umgänges­kretsen, men inte i yrkes­livet el. det politiska livet släkt.yrk.flera av målningarna på ut­ställningen till­hörde privatpersoner○spec. med ton­vikt på rätt till av­skildhet o.d.stats­ministern längtade efter att åter få bli privatpersonsedan 1559