Svensk ordbok 2009, webbversion

prisma [pris`-el.pris´-] substantiv ~t el. ~n, plur. prismer el. prismor prism·at●en geometrisk kropp med parallella, kongruenta bas­ytor mat.optik.○spec. om genom­skinlig kropp av så­dan typ, särsk. anv. in­om optiken för att åstad­komma ljus­brytning el. upp­delning av ljuset i o­lika färgerprismaobjektivkristallprismakvartsprismaalla prismorna i ljus­kronansedan 1690; 1759 i bet. ’genom­skinlig, ljusbrytande kropp’av grek. pri´sma ’det söndersågade; prisma’