Svensk ordbok 2009, webbversion

prima`lskrik substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en prim·al|­skrik·et●ny­fött barns skrik av ångest och smärta av betydelse in­om primal­terapin psykol.○äv. all­männarekraftigt, förlösande skrik ge upp ett primalskrikpublikens primalskrik efter seger­måletsedan 1974till medeltidslat. prima´lis, lat. pri´mus ’först’