Svensk ordbok 2009, webbversion

preste´ra verb ~de ~t prest·er·ar●åstad­komma ngt (positivt); ofta trots svårigheter Nolllaget brukar kunna prestera bra fot­bollparterna måste prestera en hållbar kompromiss○ibl. äv. i absolut an­vändningdet fanns bara ett sätt att bli accepterad i laget och det var att presteraprestera (ngt/SÄTT)sedan 1633av lat. præsta´re ’stå fram­för; an­svara för; full­göra’ Subst.:vbid1-285512presterande, vbid2-285512prestering