Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
pre·dik·ats|fyll·nad·en●nödvändig bestämning till subjekt eller objekt, som förmedlas genom predikatet
och utan vilken satsen inte har ngn mening
språkvet.JFRcohyponym2predikativ
efter verben ”vara” och ”bli” följer normalt predikatsfyllnad, numera ofta kallad ”predikativ”predikatsfyllnad (till ngt)sedan 1855