Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv,
best. f. ~, n-genus; som plur. kan användas predikningar
pre·dik·an●del av kristen gudstjänst när prästen talar i anslutning till den för dagen aktuella bibeltexten
komm.relig.julpredikanpåskdagspredikanaltartjänsten förrättades av komminister NN och predikan hölls av kyrkoherde ON○äv. om liknande del av gudstjänst e.d. inom andra religioneri moskén hålls predikan vanligen vid fredagsbönen○äv. om straff- el. förmaningstaldomedagspredikanmoralpredikanen predikan (om ngt/att+V/SATS), en predikan (över ngt)sedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)fornsv. predikan; till predika