Svensk ordbok 2009, webbversion

prass`la verb ~de ~t prassl·ar●åstad­komma prassel psykol.brevet prasslade i fickanbarnen prasslade med godis­påsarnafjällämlar prasslade i kråk­riset○ofta i opers. konstruktiondet prasslade i löven○äv. bildligt, särsk.(i smyg) ha o­tillåten kärleks­förbindelse vard.chefen prasslade med den snygga sekreterarenprassla (med ngn/ngt)sedan 1734av ty. prasseln med samma betydelse; ljud­härmande Subst.:vbid1-284595prasslande; prassel