Svensk ordbok 2009, webbversion

prass´el substantiv prasslet prassl·et●svagt ljud (som) från torra löv eller papper som sätts i rörelse psykol.prasslet i löv­verket○äv. bildligt om smussel, särsk. om o­tillåten kärleks­förbindelsevänsterprasselhon ville inte in­låta sig på något prasselprassel (med ngn/ngt), prassel (mellan ngra)sedan 1805till prassla