Svensk ordbok 2009, webbversion

pragmatis´m substantiv ~en pragm·at·ism·en●benägenhet att låta beslut om (politiska) handlingar väg­ledas av deras praktiska följder fil.pol.det nya parti­programmet genom­syrades av pragmatism snarare än socialistiska visioner○äv. om en filosofisk riktning som hävdar att ett på­ståendes mening ligger i dess praktiska följder, om det är santsedan 1819