Svensk ordbok 2009, webbversion

popularisa`tor substantiv ~n ~er [-o´rer] popul·ar·is·at·or·er●person som förmedlar (hård­smälta) fakta och samman­hang i lättillgänglig form m-med.yrk.tidningens skribent i miljö- och energi­frågor var en god popularisatoren popularisator (av ngt)sedan 1901till populär