Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
polyp·en1fastsittande individ av nässeldjur
zool.JFRcohyponymmedusa 1
polypgenerationsötvattenspolypmanetlarverna sätter sig fast vid havsbottnen och utbildas till polypersedan 1746av grek. polyp´ous ’mångfoting’, till pou´s ’fot’; jfr 1fot, podager
2klubb- eller svampliknande utväxt från en slemhinna
särsk. i näsan
med.operera bort polypernadet hördes när han andades för han hade polypersedan 1782