Svensk ordbok 2009, webbversion

polsk [på´l-el.pål´-] adjektiv ~t pol·ska●som har att göra med Polen land.polsk riksdagseriksdag sedan 1539 i sin nuv. formjfr fornsv. polnisker; jfr äv. polack; idiomet polsk riks­dag (1712) syftar på de kaotiska förhållandena i den polska riks­dagen 1652–1791, då varje med­lem hade veto­rätt