Svensk ordbok 2009, webbversion

pollare [pål`-] substantiv ~n äv. vard. pollarn, plur. ~, best. plur. pollarna poll·ar·en●pålliknande an­ordning på kaj eller fartygs­däck, som förtöjningar an­bringas runt sjö.sedan 1691av lågty. poller el. nederl. polder med samma betydelse; av o­säkert urspr.