Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
pol·it·ruk·en●politisk kontrollant i (tidigare) kommunistiskt land
urspr. i den sovjetiska Röda armén
pol.yrk.○äv. utvidgat om person som lägger överdriven tonvikt vid (real)politiska aspekter, ofta i (otillbörligt) syfte att göra sig själv gällande i sammanhang där vederbörande inte har ngn kompetensnedsätt.alla politrukerna i kulturlivetsedan 1940av ry. politruk, förk. av polititjeskij rukovoditel ’politisk handledare’