Svensk ordbok 2009, webbversion
[-åŋ´]
substantiv ~en ~er
polis·ong·en●ofta plur.
prydande manlig hårväxt (främst) på kindens bakre del, längs örats innerkant
från det normala hårfästet och ett stycke ner (ibl. nedanför örat)
kläd.krusiga polisonger med stänk av gråttman kunde knappt urskilja var polisongerna slutade och mustascherna börjadesedan 1820av fra. polisson ’gatpojke’; oklar betydelseförskjutning