Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~nen polismän, best. plur. polismännen
pol·is|mann·en●person som är anställd inom polisen
och vanligen har uppgifter med anknytning till brottsbekämpning el. upprätthållande av ordning e.d.
samh.yrk.JFRcohyponympolis 2
en uniformerad polismanen civilklädd polismansedan 1841