Svensk ordbok 2009, webbversion

po`lare substantiv ~n äv. vard. polarn, plur. ~, best. plur. polarna pol·ar·en●kompis vard.komm.yrk.en polare som man kunde lita pångns polare, polare till ngn, ngra är polaresedan 1933till pola Polaren Pär.Namn på figur i många av Cornelis Vreeswijks visor (1964 och senare)