Svensk ordbok 2009, webbversion

pocker [påk´-] substantiv, ingen böjning ●djävulen åld.relig.○mest (förr) som en sorts interjektion i svordomaråld.vad pocker tog det åt henne?en pockers karlsedan 1609urspr. samma ord som äldre sv. pockor ’blåsor; hud­utslag; ngt ont som man önskar sin fiende’; trol. med an­slutning till puke