Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
pläd·er·ing·en●det att plädera
komm.○särsk. jur.en rättegångsparts utläggning av sin uppfattning om hur ett mål rättsligt ska bedömas
slutpläderingförsvarets pläderingåklagarens pläderingen plädering (för/mot ngt/att+V/SATS)sedan 1885