Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
pläd·er·ar●(i övertalande syfte) utveckla sakskäl
för ngt
komm.han pläderade vältaligt för ja-alternativet○spec. jur.hålla plädering
försvarsadvokaten pläderade för att den anklagade skulle frikännasplädera för/mot ngt/att+V/SATSsedan 1726 (i bet. ’föra juridisk talan’)av fra. plaider med samma betydelse; till lat. plac´itum ’överenskommelse; rättsstrid’; jfr plaidoyer
Subst.:vbid1-281903pläderande,
plädering