Svensk ordbok 2009, webbversion
pluss
`
ig
adjektiv
~t
pluss·ig
●
uppsvälld
särsk. om ansikte (el. om person, med tanke på ansiktet)
admin.
sedan 1737
germ. ljudmålande ord; besl. med
plös
; jfr
plufsig
,
pussig