Svensk ordbok 2009, webbversion

plo`ga verb ~de ~t plog·ar●plöja jordbr.åkern var just plogad○äv.röja undan snö från ngt, vanligen med hjälp av snö­plog vägen var inte plogad○äv. med konstruktionsväxlingvanligen med partikel, särsk.bort, undan ploga undan snön○äv. med ton­vikt på resultatetofta med partikelnupp bull­dozern plogade upp en väg genom ler­massorna○äv. bildligtkant- och tvärställa skidor vid utförs­åkning, för att bromsa el. svänga plogsvängploga (bort/undan/upp) (ngt)sedan 1604Subst.:vbid1-281347plogande, vbid2-281347plogning