Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
plikt·ig●som har plikten eller skyldigheten
att utföra viss handling e.d.
ngt åld.admin.samh.JFRcohyponymförpliktad
arbetspliktigunderhållspliktigsoldaterna var pliktiga att bära uniformpliktig till ngt, pliktig att+Vsedan 1346testamente upprättat av kung Magnus och drottning Blanka (Svenskt Diplomatarium)fornsv. pliktogher