Svensk ordbok 2009, webbversion
[plaŋ´(k)tån]
substantiv ~et
plankt·on·et●(sammanfattningen av de) små organismer ur växt- och djurvärlden som driver omkring i fritt vatten
utan att själva nämnvärt kunna påverka sin rörelse
bot.zool.planktonalgplanktonhåvdjurplanktonväxtplanktonfiskarna lever i stor utsträckning på planktonsedan 1894bildn. till grek. planktos´ ’kringdrivande’