Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
plak·at·et●större anslag som placeras på väl synlig plats
vanligen av hållbart material; ibl. med tanke på sammanfattningen av affisch och ngn anordning den sätts upp på
bok.JFRcohyponymaffisch
de stod bredvid ett textat plakat och delade ut flygbladsedan 1824av ty. Plakat med samma betydelse; av fra. placard med samma betydelse, till plaquer ’belägga; bekläda’; av germ. urspr.; jfr plack, plakett
adjektiv,
ingen böjning
plak·at●endast predikativt
redlöst berusad
vard.admin.med.sedan 1764urspr. av lat. placa´tus ’lugn; blidkad; vänlig’