Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
pladdr·ar●prata oavbrutet utan att egentligen ha ngt (viktigt) att säga
komm.barnen pladdrade i sandlådanförsäljaren pladdrade om sina utmärkta varorpladdra (om ngn/ngt/att+V/SATS)sedan 1640av lågty. pladdern med samma betydelse; ljudhärmande
Subst.:vbid1-280363pladdrande;
pladder