Svensk ordbok 2009, webbversion
pjatt
substantiv
~en ~ar
pjatt·en
●
obetydlig eller hållningslös person
vard.
psykol.
yrk.
○
särsk. i en (urspr. nedsätt.) sammansättn.
swingpjatt
sedan 1933
till sv. dial.
pjattra
’pladdra, snacka’