Svensk ordbok 2009, webbversion
pistill´
substantiv ~en ~er
pist·ill·en●blommans honliga könsorgan
som i gömfröiga växter tjänar som mottagare av pollen
bot.JFRcohyponymståndare
pistillen består av fruktämne, stift och märkesedan 1744av lat. pistill´um ’mortelstöt; pistill’ (efter formen); jfr pist, pistong