Svensk ordbok 2009, webbversion

pirr`a verb ~de ~t pirr·ar●kännas som kittlingar eller krypningar i ngt organ (el. nerver e.d.) fysiol.nervpirrandedet pirrade i magen av spänning○äv. (om dryck e.d.)bubbla, pärla mindre brukl.pirra (i ngn/ngt)sedan ca 1875sv. dial. pirra ’sticka; ha sam­lag; uppreta, irritera’; av o­visst urspr. Subst.:vbid1-280027pirrande, vbid2-280027pirrning