Svensk ordbok 2009, webbversion
[pin`-el.pin´-]
substantiv ~n ~r
pinj·en●ett barrträd med paraplyformad krona och mandelformade frön i stora, klotrunda kottar
särsk. vanligt i Medelhavsområdet
bot.pinjedungepinjesilhuettdoften av jasmin och pinjerpinjen tillhör samma släkte som den vanliga tallensedan 1818av ty. Pinie med samma betydelse; till lat. pi´nus ’tall; pinje’