Svensk ordbok 2009, webbversion

ping`sthelg substantiv ~en ~er pingst|­helg·en●vanligen best. f. sing. den helg i maj eller juni som om­fattar pingsten förr lördag–måndag, nu­mera bara lör­dag och sön­dag relig.tid.(på/under) pingsthelgensedan 1447Dombok för Sydöstra Tavastland (Bidrag till Finlands historia)fornsv. pingizhälgh