Svensk ordbok 2009, webbversion
ping`sthelg
substantiv ~en ~er
pingst|helg·en●vanligen best. f. sing.
den helg i maj eller juni som omfattar pingsten
förr lördag–måndag, numera bara lördag och söndag
relig.tid.(på/under) pingsthelgensedan 1447Dombok för Sydöstra Tavastland (Bidrag till Finlands historia)fornsv. pingizhälgh