Svensk ordbok 2009, webbversion

pilk substantiv ~en ~ar pilk·en●ett fisk­redskap med rev, fiskliknande sänke och en eller flera (oagnade) krokar som rycks upp och ner i vattnet för att fisken ska hugga el. fastna jakt.JFRcohyponymdörj pilk an­vänds mest vid torsk­fiskesedan 1838till pilka