Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
pick·nick·en●utflykt med måltid i naturen
kokk.picknickkorgpicknicksällskapåka på picknick○äv. om enbart måltidende åt sin picknick under en stor ek(på/under/vid) picknickensedan 1853av eng. picnic; av fra. pique-nique med samma betydelse, trol. till piquer ’(att) sticka’ och nique i en äldre bet. ’liten, värdelös sak’