Svensk ordbok 2009, webbversion

peru´k substantiv ~en ~er peruk·en●lös­hår som fästs på en stomme som är an­passad till hjässans form och som i sin tur fästs på hjässan kläd.när han blivit helt flint­skallig började han med peruk○äv. om naturligt hårskämts.läraren drog pojken i perukensedan 1631av fra. perruque med samma betydelse, urspr. ’hår; kalufs’