Svensk ordbok 2009, webbversion

perso`nkemi substantiv ~n pers·on|­kemin●o­bestämda psykologiska faktorer som bestämmer hur (vissa) människor trivs med var­andra vard.sociol.det var egentligen inget fel på den nye direktören men personkemin fungerade inte mellan honom och styrelsenpersonkemin (mellan ngra), personkemin (med ngn)sedan 1984