Svensk ordbok 2009, webbversion

perseveration [-∫o´n] substantiv ~en per·sever·at·ion·en●kvar­dröjande av varse­blivning psykol.ett vanligt exempel på perseveration är när man inte kan få en viss melodi ur huvudet○spec. som symptom vid vissa psykiska sjukdomartvångsmässigt fast­hållande av en tanke eller ständigt upp­repande av vissa ord eller handlingar perseveration (av ngt)sedan 1909till lat. persevera´re ’fram­härda’, till perseve´rus ’mycket sträng’